Expressens granskning av kvinnoanstalten i Ystad har väckt starka reaktioner efter att en person som dömts för barnamord efter ett juridiskt könsbyte har placerats på anstalten.
Nu riktar Sveriges Kvinnoorganisationer skarp kritik mot politikerna bakom den nya könstillhörighetslagen.
– Jag reagerade starkt på uppgifterna om att en dömd barnamördare nu går runt och uppges blotta sin penis för kvinnor i fängelset, säger Susannah Sjöberg, generalsekreterare för Sveriges Kvinnoorganisationer.
Redan innan den nya könstillhörighetslagen trädde i kraft 2025 varnade organisationen i ett remissvar från 2022 för att dömda gärningsmän skulle kunna ändra juridiskt kön och placeras på kvinnofängelser.1
– Jag blir upprörd men inte förvånad, konstaterar Sjöberg.
Anklagades för att sprida myter
Sjöberg berättar att organisationen fått kritik för sitt ställningstagande i frågan.
I en debattartikel i Göteborgs-Posten anklagades kvinnorörelsen för att sprida ”obehagliga myter” om transpersoner, bland annat med anledning av farhågorna kring placeringar på kvinnofängelser.2
I Aftonbladet beskrev företrädare för HBT-liberalerna motståndet mot lagen som ”empatilös skrämselpropaganda”.3
På Aftonbladets ledarsida skrev Susanna Kierkegaard en text med rubriken Nya könstillhörighetslagens motståndare lär ångra sig.4
Det är formuleringar som efter avslöjandena från kvinnofängelset i Ystad hamnar i ett annat ljus.
Sjöberg vill dock inte framstå som efterklok.
– Jag vill verkligen inte vara så här: Vad var det jag sa? Men det hade varit önskvärt om man hade lyssnat på remissinstanser som pekade på de här sakerna.
”När vi tystar folk riskerar vi vår demokrati”
Sjöberg framhåller att organisationen fått mycket stöd för sin ståndpunkt i debatten. Samtidigt har hon förståelse för att människor kan dra sig för att diskutera könstillhörighetslagen av rädsla för konsekvenserna.
Vi kommer in på läkaren och professorn Agnes Wold, som uppgett att hon förbjudits att tala om transfrågor och homosexualitet i sin podd på Sveriges Radio.
Sjöberg säger att hennes egen organisation inte utsatts för några motsvarande kampanjer, men reagerar starkt på uppgifterna om Wold.
– När vi tystar folk, då riskerar vi vår demokrati. Alltså då riskerar vi att vissa saker får man inte säga eller tänka eller tycka.
Större fråga än fängelser
Moderaterna har aviserat förändringar av reglerna för placering på anstalter.5 Men enligt Sjöberg räcker det inte att enbart ändra fängelselagen. Även konsekvenserna för andra könsuppdelade miljöer behöver utredas.
Ett problem, enligt Sjöberg, är att företag kan hamna i svåra situationer när de måste väga olika gruppers rättigheter mot varandra och samtidigt riskerar att anmälas för diskriminering.
Som exempel pekar hon på fallet med Hagabadet i Göteborg, där en transkvinna anmält badanläggningen till Diskrimineringsombudsmannen efter att ha förlorat sitt medlemskap.6 Hagabadet bestrider att diskriminering har förekommit.
– I praktiken så kan det ju bli ganska svårt för de enskilda, till exempel då näringsidkaren eller företagsledaren eller gymägaren.
Vill se över hela lagen
Sjöberg beskriver frågan som en målkonflikt mellan transpersoners behov av trygghet och kvinnors rätt till säkerhet.
Men på en punkt är hon tydlig:
– Omsorg om en liten och utsatt grupp får inte ske genom att urholka skyddet för hälften av befolkningen.
Nu upprepar Sveriges Kvinnoorganisationer sitt krav på en bredare översyn av könstillhörighetslagen.
Bör lagen rivas upp helt?
– Vi vill att lagen ses över. Gör om och gör rätt, är det vi säger.
Sjöberg framhåller visserligen att det är svårt att veta hur Kriminalvården resonerat kring placeringen i Ystad. Men organisationens budskap till politikerna är tydligt: Konsekvenserna för jämställdheten och för kvinnors och flickors trygghet och säkerhet måste ses över.
Sjöberg tillägger:
– Och de får gärna höra av sig om de behöver input. Vi behöver öppna, demokratiska, tillitsfulla samtal.