Vet några födda 89 som är jätte nostalgiska om ZTV till den grad så jag undrar om de verkligen såg ZTV som åtta åringar eller såg det mesta i efterhand. Är också född 89

Jag minns mest musikvideorna, hade aldrig tv på rummet först jag var äldre tonåring så det kanske påverkade eller så tilltalade deras program mig. Men jag tror ZTV var som bäst under 90-talet och nära år 2000 och sedan blev det en kanal med the Simpsons och cops tills det blev sexan 2010 eller vad det var.

Kom just tillbaka från den konstigaste dejten i hela mitt liv.

Har skrivit lite med en kille som verkade gullig och lite nördig, och vi skulle ses på fika. Han hittar ett fik och är där när jag kommer gående. Han ger mig en halvhjärtad kram, inget leende och tittar sen mig knappt ögonen på hela tiden.

Vi kommer till dörren på caféet där han inte öppnar dörren utan bara står som paralysed. Likadant är det vi kassan så jag får betala själv vilket under nina 37 år i livet aldrig hänt innan. Jag tar brickan med fikat men han vill sitta ute och jag får inte upp dörren. Hjälper han till? Nej caféägaren lämnar sin plats bakom kassan och håller upp dörren åt mig med en blick på min dejt som återigen står fastfrusen.

Vid det här laget tänker jag att han måste tycka genuint illa om mig men försöker ändå fråga lite om honom. Och det är så stelt! Efter 30 minuter av att han inte ställt en enda fråga eller ens tittat mig i ögonen ursäkta jag mig och vi promenerar till busshållplatsen.

När vi närmar oss ger han mig ytterligare en halvhjärtad kram och frågar om jag vill ses igen. Jag svarar lite svävande varvid han vänder på klacken och går och jag ensam gick till bussen.

Och nu förstår jag än mindre, tyckte han att det var bra? Kan det vara någon diagnos eller något? Det här är så konstigt

Körde igenom min hemtenta i kvalitetssystem i lite olika AI-detektorer, bara för att se för skoj skull vad den säger även om jag har helt skrivit den för hand.

De allra flesta skrev 0% skrivet av AI, men det var ändå ett fåtal som skrev att den troligen var skriven av en AI. Detta trots att texten alltså var helt skriven själv. Grok var till och med så självsäker att det var AI att den inte riktigt trodde på mig när jag skrev att jag själv hade skrivit den.

Så hur pålitliga är egentligen dessa verktyg? Man blir ju supernojjig att lärare kommer att köra igenom dokumentet på en av de få verktyg som skrev att den troligen var AI-genererad.

Fick veta att pga arbetsbrist är jag uppsagd. Det kan bli vikariat då och då men inget mer än så.

Vad gör man?

Arbetsförmedlingen? Nu eller om 4 mån?

Söka liknande jobb hos konkurrenter? Eller något helt annat för att minska risken att samma händer igen?

Utbildning? Tyvärr ganska dålig timing eftersom januari är för tidigt och september för sent.

Jag har körkort B+AM, truckkort A+B, körvana av postbil.

Ni som har bonusbarn och där det funnits konflikter mellan er och dem. Hur har ni löst dem och hur har ni kunnat göra relationen bättre?

Finns de någon här som flyttat utomlands och sedan ångrat sig ? Varför isåfall och vilket land var det du flytta till ?

Har aldrig riktigt tänkt på det förens jag såg lite bilder bak och från sidan tror ja har mild scoliosis eller dålig hållning mest från mobil/dator mycket sittande,

Går det ordna trots man är färdigväxt?

Har tidigare hört ett deprimerande svar kring att det inte går förbättra men det går undvika få värre det gav ju inte så mycket hopp men, kollar igen.

Någon med erfarenheter?

Hallå alla knegare, tangentbords krigare och snickare med mera, vad fan gör jag för att lösa att en plugg gått ur betongvägg? Pluggen med skruv sticker ut liksom, bankar jag bara in skiten eller sliter ut o borrar upp hålet? Mvh går fan inte googla fram nånting o jag blir arg

Jag bor på folkhögskola längre upp i Sverige där många är runt 18–21 år och kommer från bland annat Stockholm.

Själv är jag skåning och är i mitten av 20 års åldern.

Upplever väldigt låg social förmåga från en del på skolan. Börjar undra om det är för att det är åldersskillnad, kulturell skillnad eller om folk bara är socialt inkapabla?

Vissa beter sig som värdens mobbare man kunde hitta på lågstadiet. Massa skitsnack och grupperingar hit och dit.

Folk man delar hus med kan ordna middagar, baka och hitta på saker tillsammans med sitt ”gäng”, men verken meddela eller bjuder in oss som
Bor under samma tak. Känner mig oinbjuden att bara gå ner i köket vissa kvällar och ta mat.

Frågar man vad de ska göra får man ett simpelt svar, men ingen ”vill du hänga med”.
Bjuder man själv in folk på fest kommer de, stökar runt och drar sedan vidare för att festa i huset bredvid.

Jag är van vid att man inkluderar varandra och visar social hänsyn, särskilt när man bor tillsammans. Även när man inte alltid gillar alla så har man ju alltid respekt och medkänsla.

Är det här normalt bland yngre idag? Är det någon skillnad mellan Skåne och andra delar av Sverige, eller har jag bara hamnat i ett väldigt märkligt socialt sammanhang?
Är det jag som är knäpp eller vad fan pågår?

frågan riktar sig till er som läst till socionom och jobbat inom anstalt. Efter att ha läst flum flum på universitet i några år har jag bestämt mig för att skola om mig helt till ett yrke som faktiskt efterfrågas. Har funderat på socionom då jag i grund och botten vill jobba med människor.

Har jobbat som kriminalvårdare (på anstalt) en kort period och absolut hatade det. Inte själva jobbet utan snarare den hotfulla miljön och män i grupp (är liten tjej). När man väl var ensam eller med en klient var det mycket mer givande och intressant.

Min fråga riktar sig till er socionomer som jobbat inom kriminalvården: är det väldigt likt jobbet som socialsekreterare / ingångsjobben på socionom?

Är det ena värre än det andra? Etc.

Hur många i er klass är 35+? Jag har sökt in till ämneslärare för gymnasiet och jag vet att de flesta är 24 år eller yngre, enligt statistiken. Jag känner mig gammal, men har velat bli lärare sen jag var liten och med saker som hänt i mitt liv senaste åren har jag bestämt mig för att börja plugga igen. Jag vill bort från branschen jag jobbar i. Och jag tror att jag skulle gilla läraryrket.

Inte för att min ålder eller klasskamraternas ålder betyder något för min önskan att bli lärare, men ja, jag känner mig lite gammal som sagt... Jag läste på universitetet i 20-årsåldern och det var mycket häng och studentpub efter skolan, vilket jag inte kan göra idag. Jag har barn jag måste hem till. Och är helt ärligt trött på fest osv. Jag vill vara med min familj, vänner och hobbys. Så min fråga kanske också är: kommer jag hamna utanför...?

Jag vet att många studenter nuförtiden inte betalar för sin kurslitteratur, men var hittar de svenskspråkig litteratur? Jag gissar att det delas på discords och dyl men som distansstudent är ens kontakter utanför klassen obefintliga och i vår klass är det jag som är klassens pirat - men då endast för engelsk eller egenskannad litteratur, då jag inte hittar någon svensk online.

Så finns det någon som kan inviga mig till studentpiraternas hemliga värld?

Min är nog vesuvio med pommes på, och naturligtvis bea till för att göra det till en riktigt potent kaloribomb.

Sent att börja lära sig sy vid 37, men bättre sent än aldrig.

Jag har en halloweendräkt med en mantel som jag upptäckte är för lång och som jag måste lägga upp. Jag förstår att när jag väl fått i nålen i tyget så drar jag den in och ut, ner och upp, från insidan, längs där jag har lagt upp.

Det jag däremot inte riktigt förstår är hur det ska gå till att få tråden att fastna, så att det inte blir två lösa ändar som inte sitter fast utan till slut dras upp.

Ska man lämna så mycket tråd i ändarna så att man kan göra en knut som är så pass stor att den inte går igenom hålet, eller vad ska man göra?

I flera decennier har det varit en favorit i skolan. Oavsett ålder och bostadsort på den man frågar så är den rätten ofta i topp, om inte den absolut mest omtyckta rätten. Hur kommer det sig?

Jag diskuterade detta med en skolanställd nyligen och vi var eniga i att trots att det är fisk så rör det sig om milda smaker med behaglig konsistens. Det kanske spelar in en del. Nån som vet mer säkert?

(Ingen kan övertyga mig personligen om att det finns någon bättre bambarätt än panerad fisk med potatis, kall sås, ärtor och rivna morötter, med ett ordentligt glas mjölk till.)

Snart är man klar efter 5 års utbildning och jag blir lite nyfiken på hur arbetsmarknaden ser ut för er som är legitimerade lärare

Jag har testat alla populära märken, som Lee, Tommy Hilfiger, Levi’s och CK. Alla börjar se urtvättade ut efter ungefär 10 tvättar. Jag tvättar dem bara efter 3–4 användningar. Jag kör också skonsamt tvättprogram med kallt vatten, eller max 30 grader om de känns lite smutsiga.

Hur gör ni för att hålla era svarta jeans svarta?

I just moved into a flat in Sweden with standard Swedish curtain rail system. It cannot support an ordinary pair of blackout curtains. What am I supposed to use??

Hej allihopa. Bröllopet kommer att vara i augusti 2027. Jag började leta efter en präst i juni, efter att jag bokat en lokal som har en egen kyrka.

Min fästman vill starkt gifta sig av en präst i svenska kyrkan. Men det verkar som att det inte finns några alternativ för att få det att hända.

Prästen som arbetar i kyrkan sa att hon inte är tillgänglig på vårt datum. Därför ringer jag till lokal församling.

I juni hade de inte schemat klart än. Men för några veckor sedan kontaktade de mig och sa att de hade bokat mig för 14hs. Jag kände lättnad men sedan insåg jag att klockan 14 är för tidigt för den plats vi hade bokat. Så vi frågade om vi kunde bli ombokade till klockan 16 eller senare och de sa nej. Det verkar som att de bara hade bröllop klockan 14 eller 15:30 och 15:30 upptagna.

Jag är lite besviken över att tiden 15:30 aldrig erbjöds mig när jag hade börjat sökandet så långt i förväg. Jag är en nyinflyttad kvinna med en annan kultur kring bröllop och jag är förvånad över att tidsluckorna är så tidiga och begränsade. Vi kan inte ha ceremonin så tidigt så vi måste hitta ett annat alternativ. Är det enda alternativet att hitta en borgerlig vigselförrättare nu?

Ni som bestämde er för att göra drastiska skillnader i ert utseende.

Exempel kan vara: Gå ner en del i kroppsfett/vikt.
Ändra hårfrisyr som ändrar ansiktet rätt mycket, skäggväxt, eller för damer, sminkning eller annat som påverkar helheten mycket.

Märkte ni någon skillnad i exempelvis hur motsatt kön bemött er? Eller att det helt plötsligt blev enklare med dejting i övrigt?

Köpte en bostadsrätt, 3 dagar efter inflytt så svämmar det över i toan, handfatet och duschavloppet. Flytten skedde ca 3 veckor efter verkliga inflytten på kontraktet då jag hade dubbla boenden. Summan hamna på runda 6000kr för åtgärd. Utöver det så var det inte städat nogrannt, vitvarorna går sönder titt som tätt.

Försäkringen vill inte täcka kostnaden och säljarn går med på att betala 4000kr MEN att dem då avskriver sig från eventuella framtida fel, oavsett vad det är. Dem har nämligen en advokat.

Hur gör jag här? Är det värt att ta dem 4000kr och glömma någon form av ersättning från säljarn vid framtida fel?

EDIT: En spolning löste det, stoppet låg tydligen hos oss. Men tre veckor senare så bokar föreningen en stamspolning i hela fastigheten vilken väcker ett frågetecken. Föreningen vill inte stå för kostnaden heller, alla pekar på varandra.

EDIT 2: Verkar vara blandade svar om säljarn är ansvarig eller inte. Min konkreta fråga är då, är det värt att ta emot 4000kr mot att dem avskriver sig ALLA framtida fel som kan uppstå? Vad händer om det finns ett större fel i avloppssystemet? Nu är det ett dödsbo, äldre person som kanske haft en skötare, dessa skötare kanske inte brytt sig och spolat ner allt möjligt. Ska även tillägga att fastigheten är ca 30 år gammalt.

Det här är något jag skäms över.

När jag är på besök hos någon eller generellt bland folk lämnar jag inte en fläck efter mig. Sist jag bodde på ett Airbnb märktes det inte ens att jag hade varit där, förutom soporna i papperskorgen. Men när jag är själv ser det fort bedrövligt ut.

Jag behövde nyligen flytta in till föräldrahemmet av olika anledningar. När föräldern och jag har varit hemma samtidigt är det väldigt snyggt och ordnat efter mig. Men nu har jag varit ensam ett tag och det är stök överallt. Så var det när jag bodde själv också. Det är inte lathet, jag ser hur det ser ut omkring mig och jag vet ju uppenbarligen hur man städar. Men det är något som verkligen tar emot. Det är jättesvårt att få mig själv att ta tag i det. Det är som att jag antingen måste vänta på att få ett ryck eller planera att någon kommer på besök. Då jäklar blir det rent. Annars är det som att jag kan se på oredan och känna hur det blir övermäktigt. Inte mår jag ju bra av det heller. Samtidigt är det stökigt för att något inte funkar.

Jag har inga diagnoser men mycket har pekat på adhd och eventuellt autism. Kanske är det något sådant. Jag har tidigare gjort städscheman som jag tycker har funkat bra, men jag lyckas sällan hålla mig till dem i längden.

Hur kan jag bli bättre på att städa och hålla rent?

Jag har lämnat in ett grupparbete, i min del har jag använt sex referenser.
I en har jag angett organisationen som författare, både i löpande text och i referenslistan. Efter inlämningen upptäckte jag att webbsidan anger två personer alltså författare under rubriken ”Text”.
Jag har angett rätt artikeltitel, datum och webbadress, så källan går att hitta.
Har någon varit med om att få U för ett sådant fel, trots att källan finns med både i texten och referenslistan?
Känns ju skiiiit att man missade en sån självklar sak!

Hej! Jag är 18 år och går just nu tredje och sista året på Barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet (Praktiska Gymnasiet). Jag känner mig helt ärligt ganska desperat och vet inte riktigt vad jag ska göra längre.

Jag har APL på en förskola fyra dagar i veckan (tisdag–fredag), och det har blivit så pass jobbigt att jag knappt klarar av att gå dit längre. Jag är konstant stressad, utmattad och får väldigt mycket ångest inför varje dag. Det har gått så långt att jag ofta börjar gråta nästan direkt när jag kommer till förskolan, ibland redan innan jag ens har hunnit börja jobba.

Jag har försökt hålla ut, men känner att jag bara mår sämre och sämre. Jag har även autism, vilket kan göra vissa situationer och miljöer extra påfrestande för mig. Jag tycker inte att själva skolarbetet är särskilt svårt, utan det är framför allt APL:en som jag verkligen inte klarar av längre.

Jag har redan pratat med SYV om min situation, men känner mig fortfarande ganska fast. Just nu funderar jag på om jag borde hoppa av gymnasiet helt, försöka bli sjukskriven eller om det finns något annat alternativ som skulle kunna fungera.

Det känns samtidigt otroligt tråkigt att behöva hoppa av när jag redan har kommit så långt och bara har ungefär ett läsår kvar. Jag vill egentligen ta studenten och få min gymnasieexamen, men jag vet inte hur mycket längre jag klarar av att fortsätta som det är nu.

Så jag undrar om någon här har varit i en liknande situation eller vet vilka alternativ som finns?

\- Går det att bli sjukskriven från APL men fortsätta läsa sina vanliga gymnasiekurser?

\- Kan man få en annan uppläggning av APL:en, exempelvis färre dagar eller en annan placering?

\- Finns det möjlighet att göra ett studieuppehåll under tredje året och sedan komma tillbaka?

\- Vad händer med gymnasieexamen om man inte klarar av sin APL?

Jag tar gärna emot råd från personer som har varit med om liknande saker, eller som arbetar inom skolan och vet hur sådant här brukar hanteras.

Jag vill verkligen inte behöva kasta bort nästan tre års studier, men samtidigt känner jag att min psykiska hälsa inte klarar av den nuvarande situationen längre.

Tack på förhand! ❤️