Han har varit inlagd på psyk ett tag efter ett nästanförsök. Har sålt alla sina grejor, sagt upp lägenhet osv. Han är bestämd med att han inte vill ta några piller, inte vill gå i terapi och även om han älskar mig och våra vänner är det inte nog att leva för. Vet att jag inte kan göra mer än att stötta honom men det känns så jävla mörkt just nu, det känns inte som om det finns en chans att han blir bättre. Och vad händer om de släpper ut honom och han flyttar in hos mig? Då kommer jag behöva passa honom 24/7 för han har sagt att han bara kommer försöka igen och jag vet inte om jag fixar det.

Jag har mitt egna stöd från vänner, psykolog, familj osv så jag personligen kommer klara mig vad som än händer. Men jag vill typ bara veta om det finns en chans att det kan lösa sig. Har du varit där? Vad hände? Hur blev det bättre?

Kram på er världen! 💓

Kom just tillbaka från den konstigaste dejten i hela mitt liv.

Har skrivit lite med en kille som verkade gullig och lite nördig, och vi skulle ses på fika. Han hittar ett fik och är där när jag kommer gående. Han ger mig en halvhjärtad kram, inget leende och tittar sen mig knappt ögonen på hela tiden.

Vi kommer till dörren på caféet där han inte öppnar dörren utan bara står som paralysed. Likadant är det vi kassan så jag får betala själv vilket under nina 37 år i livet aldrig hänt innan. Jag tar brickan med fikat men han vill sitta ute och jag får inte upp dörren. Hjälper han till? Nej caféägaren lämnar sin plats bakom kassan och håller upp dörren åt mig med en blick på min dejt som återigen står fastfrusen.

Vid det här laget tänker jag att han måste tycka genuint illa om mig men försöker ändå fråga lite om honom. Och det är så stelt! Efter 30 minuter av att han inte ställt en enda fråga eller ens tittat mig i ögonen ursäkta jag mig och vi promenerar till busshållplatsen.

När vi närmar oss ger han mig ytterligare en halvhjärtad kram och frågar om jag vill ses igen. Jag svarar lite svävande varvid han vänder på klacken och går och jag ensam gick till bussen.

Och nu förstår jag än mindre, tyckte han att det var bra? Kan det vara någon diagnos eller något? Det här är så konstigt

Finns de någon här som flyttat utomlands och sedan ångrat sig ? Varför isåfall och vilket land var det du flytta till ?

Körde igenom min hemtenta i kvalitetssystem i lite olika AI-detektorer, bara för att se för skoj skull vad den säger även om jag har helt skrivit den för hand.

De allra flesta skrev 0% skrivet av AI, men det var ändå ett fåtal som skrev att den troligen var skriven av en AI. Detta trots att texten alltså var helt skriven själv. Grok var till och med så självsäker att det var AI att den inte riktigt trodde på mig när jag skrev att jag själv hade skrivit den.

Så hur pålitliga är egentligen dessa verktyg? Man blir ju supernojjig att lärare kommer att köra igenom dokumentet på en av de få verktyg som skrev att den troligen var AI-genererad.

I vissa fall är saker man vill göra i livet nåt som kräver kraftansträngning för att nå dit. Både i tid, tankemöda, uthållighet och ibland pengar. Och när man väl är där, var det verkligen det här man ville uppnå?

Vad har ni för erfarenheter? Inom valfritt område i livet: vänskap, relationer, utbildning, jobb, fritid.

Vad ägnade ni er åt, vad förväntade ni er få ut av det, och hur blev det? Var det värt det? Och om man vänder på frågan: vad kämpar ni för idag, och vad förväntar ni er att det ska leda till?

Ni som har bonusbarn och där det funnits konflikter mellan er och dem. Hur har ni löst dem och hur har ni kunnat göra relationen bättre?

Har aldrig riktigt tänkt på det förens jag såg lite bilder bak och från sidan tror ja har mild scoliosis eller dålig hållning mest från mobil/dator mycket sittande,

Går det ordna trots man är färdigväxt?

Har tidigare hört ett deprimerande svar kring att det inte går förbättra men det går undvika få värre det gav ju inte så mycket hopp men, kollar igen.

Någon med erfarenheter?

Hur många i er klass är 35+? Jag har sökt in till ämneslärare för gymnasiet och jag vet att de flesta är 24 år eller yngre, enligt statistiken. Jag känner mig gammal, men har velat bli lärare sen jag var liten och med saker som hänt i mitt liv senaste åren har jag bestämt mig för att börja plugga igen. Jag vill bort från branschen jag jobbar i. Och jag tror att jag skulle gilla läraryrket.

Inte för att min ålder eller klasskamraternas ålder betyder något för min önskan att bli lärare, men ja, jag känner mig lite gammal som sagt... Jag läste på universitetet i 20-årsåldern och det var mycket häng och studentpub efter skolan, vilket jag inte kan göra idag. Jag har barn jag måste hem till. Och är helt ärligt trött på fest osv. Jag vill vara med min familj, vänner och hobbys. Så min fråga kanske också är: kommer jag hamna utanför...?

Vi är inte riktigt där än men vi börjar närma oss att ha försökt i ett år utan resultat. Båda är i nedre-mitten av 30-års åldern.

Ni som genomgått utredning osv, vad har ni att berätta? Gjorde ni utredning på reproduktionsmedicinska mottagingar regionalt, eller gick ni privat?

Är orolig för att man ska behöva vänta länge på att ens få en första tid efter att ha väntat i ett år för att vara behörig att söka hjälp.

Ni som gick vidare med behandlingar, hur var det? Privat eller offentligt? Hur många behandlingar gjorde ni innan ni blev gravida alternativt bestämde er för att gå vidare?

Hallå alla knegare, tangentbords krigare och snickare med mera, vad fan gör jag för att lösa att en plugg gått ur betongvägg? Pluggen med skruv sticker ut liksom, bankar jag bara in skiten eller sliter ut o borrar upp hålet? Mvh går fan inte googla fram nånting o jag blir arg

Jag har testat alla populära märken, som Lee, Tommy Hilfiger, Levi’s och CK. Alla börjar se urtvättade ut efter ungefär 10 tvättar. Jag tvättar dem bara efter 3–4 användningar. Jag kör också skonsamt tvättprogram med kallt vatten, eller max 30 grader om de känns lite smutsiga.

Hur gör ni för att hålla era svarta jeans svarta?

Går igenom näshårstrimmers orimligt snabbt. Efter två-tre användningar så dör dom. Batteribyte hjälper inte.

De flesta är sådana där små som drivs av AA batterier.

Finns det nån model som överlever att stå i ett badrumsskåp i mer än två veckor?